Betyg och bedömning

“I lärarens roll ingår att främja, följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling på ett medvetet och pedagogiskt sätt. Bedömningarna hänger samman med undervisningen och syftar till att kartlägga och värdera elevernas kunskaper, återkoppla för lärande, synliggöra praktiska kunskaper och utvärdera undervisningen”
- Skolverket, Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter, 2011, s 12.

”Som lärare borde man egentligen alltid veta exakt vad det är man gör med barnen i skolan, eller över huvud taget, vad det är som sker med barnet, när man gör det ena eller andra. Det är bara när det villkoret är uppfyllt, när läraren vet vilka konsekvenser för barnet det ena eller andra har som han gör, det är egentligen bara då undervisningen kan bli tillräckligt levande så det råder en verklig dialog mellan lärarens själ och barnets.”
- Rudolf Steiner Ilkley 2, 10:e föredraget 14/8 1923, s 56.

I waldorfskolan sker kunskapsinhämtandet på många olika sätt och varieras under skolans tolv år. Kunskap förmedlas och övas genom berättande, läsande, upplevelser, iakttagelser och i det konstnärliga. Alla människor lär sig på olika sätt. Waldorfskolans undervisning tar hela människans i anspråk genom ett lärande där kunskap förmedlas, övas och redovisas på många skilda sätt. Kunskapsinhämtningen går från helheten till delarna och från erfarenhet och iakttagelse till begrepp.

För att erövra kunskap och göra den till sin egen krävs att eleven verkligen bearbetar stoffet. Förståelsen är i sin tur ofta beroende av nyfikenhet, intresse och förundran, alltså ett engagemang och en vilja att lära sig. I waldorfskolan tränas viljan på många olika sätt, bland annat genom den återkommande rytmiska delen. Viljan ger en inre motivation som till slut blir oberoende av yttre faktorer som betyg. Man lär sig för att man vill och kan. Samtidigt lever vi i en föränderlig värld, där den kommunikativa förmågan blir allt viktigare för att nå sina livsmål, förverkliga sina drömmar och göra världen till en bättre plats.

LGR 11 – EN NY LÄROPLAN

2011 sjösattes en ny läroplan i Sverige för att förbättra elevernas skolresultat. Den innehåller en ny kursplan som presenterar helt nya definitioner på vad viktig kunskap är, den nya kursplanen lyfter fram kommunikativa förmågor! Dessa förmågor och färdigheter övas MEN skall också prövas. Läroplanen innehåller tre delar:

  1. Skolans värdegrund och uppdrag
    I den första delen anges skolans uppdrag och de grundläggande värden och kunskaper som skolan ska förmedla. Denna första del ligger till grund för läroplanens andra del, övergripande mål och riktlinjer för utbildningen.

  2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen
    I den andra delen anges övergripande mål och riktlinjer för verksamheten utifrån det som är reglerat i skolans värdegrund och uppdrag. Mål i läroplanens andra del finns under rubrikerna Normer och värden, Elevernas ansvar och inflytande, Skolan och omvärlden samt Bedömning och betyg. De övergripande målen och riktlinjerna under dessa rubriker handlar till stor del om hur undervisningen ska genomföras. Dessa mål ska ligga till grund för utvärdering och uppföljning på̊ både individ och gruppnivå̊, till exempel vid utvecklingssamtal, klassråd och i forum för samråd. De utgör dock inte underlag för betygssättningen. De mål som finns under rubriken Kunskaper ligger till grund för kursplanerna. Verksamheten som helhet ska också̊ följas upp och utvärderas mot dessa mål.

  3. Kursplaner med kunskapskrav
    Läroplanens tredje del består av kursplaner. Kursplanerna utgår från de övergripande mål som rör kunskaper i läroplanens andra del. Kursplanerna anger vilka ämnesspecifika kunskaper eleverna ska ges möjlighet att utveckla genom undervisningen i de olika ämnena. Kursplanerna innehåller respektive ämnes syfte och centrala innehåll. Till varje kursplan hör kunskaps krav.

    • Ämnets syfte beskriver varför ämnet finns i skolan med utgångspunkt i skolans övergripande uppdrag såsom det anges i läroplanens första del. Det anger vad undervisningen ska syfta till, det vill säga vilka kunskaper eleverna ska ges möjlighet att utveckla genom undervisningen. Syftet beskriver ämnets hela uppdrag och ställer krav på undervisningen som helhet. Syftet avslutas med ett antal långsiktiga mål som är uttryckta som ämnesspecifika förmågor. Dessa gäller för alla årskurser och ligger till grund för kunskapskraven. De långsiktiga målen sätter ingen begränsning för elevernas kunskapsutveckling. Det går alltså̊ inte att betrakta dem som något som slutgiltigt kan uppnås.

    • Det centrala innehållet anger vad som ska behandlas i undervisningen. Där framgår också i vilka årskurser olika delar av innehållet ska behandlas. Det centrala innehållet är indelat i kunskapsområden som tillsammans täcker centrala delar av ämnet. Det är i regel samma kunskapsområden som återkommer i de olika årskurserna och skapar på̊ så sätt en röd tråd i ämnet genom hela utbildningen. För samtliga ämnen finns en progression i innehållet som vidgas och fördjupas genom årskurserna. Det centrala innehållet anger inte hur mycket tid som ska ägnas åt olika delar av innehållet. Detta är något som läraren måste avgöra utifrån den aktuella elevgruppen och med stöd av kunskapskraven. Det är inte möjligt att utelämna eller flytta delar av det centrala innehållet till andra årskurser än vad som anges i kursplanen. Däremot finns utrymme för läraren att tillsammans med eleverna välja till ytterligare innehåll inom ramen för ämnet.

    • Kunskapskraven utgår från de förmågor som sammanfattas i ämnets syfte och det centrala innehållet och beskriver vilket kunnande som krävs för godtagbara kunskaper i vissa årskurser och för olika betyg.

BETYG OCH BEDÖMNING HUR FUNGERAR DET?

Den nya kursplanen består alltså av 3 delar: Ämnets syfte, Centralt innehåll och Kunskapskrav. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla förmågor och få pröva dessa förmågor mot kunskapskraven. Hur eleverna visar sina förmågor kommer att i slutändan betygsättas. Viktigt att komma ihåg är att eleverna INTE ska bedömas i allt de gör hela tiden. I skolan ska eleverna få öva sina förmågor så att de utvecklas. De måste få öva, pröva och ompröva utan att de bedöms. I Skolverkets allmänna råd står:

”Det ska dock påpekas att det utifrån ett pedagogiskt perspektiv är viktigt att eleverna inte upplever att allt de gör bedöms hela tiden. Sådana upplevelser kan ha hämmande effekt på̊ elevernas vilja att ta sig an exempelvis okända eller svåra uppgifter av rädsla för att ett misslyckande kan komma att ligga dem till last. Det är av stor betydelse att eleverna upplever att det finns goda möjligheter att pröva sig fram och utforska gränserna för den egna kunskapen och ibland göra fel utan att det får några negativa konsekvenser. Ur ett lärandeperspektiv är sådana processer mycket fruktbara. Det är därför viktigt att eleverna är införstådda med när och hur läraren tänker följa upp deras kunskaper och vad som fokuseras vid olika tillfällen. Det är viktigt att eleverna upplever att bedömningarna ända fram till att slutbetyg sätts är till för att stödja deras kunskapsutveckling.”
- Skolverket, Planering och genomförande av undervisningen, 2011, s. 25.

När vi sätter betyg bedömer vi med vilken kvalitet eleverna når målen. Dvs på vilket sätt de kommunicerar sina kunskaper. Hur de använder sina kunskaper för att resonera och hur avancerade dessa resonemang är. Man skulle kunna säga att vi bedömer med vilken kvalitét som eleven uttrycker sig i tal och skrift. Betygsskala sträcker sig från F-A, med framskrivna kunskapskrav för E C A. Ett E motsvarar ungefär en 3a eller ett G i de gamla betygssystemen.

MEN HUR GÖR VI EN BEDÖMNING?

Det finns vissa ”kvalitetsord” som återkommer i Kunskapskraven, exempelvis:

Geografi – årskurs 6:
Betyg E
Eleven har grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. 

Betyg C
Eleven har goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.

Betyg A
Eleven har mycket goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. 

Vad grundläggande är förklaras i meningen under nämligen att eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang, med fåtal kopplingar till innehållet, alltså faktakunskaper. Resonemangskedjan är enkel A leder till B. Det här gör så klart att vi pedagoger måste utvärdera vår undervisning och elevernas resultat och därefter planera undervisning och uppgifter så att eleverna får möjlighet att visa olika kvalitéter. Vi kan t.ex. inte låta eleverna skriva av texter från tavlan, eller bara plugga in faktakunskaper. Vi behöver ge eleverna uppgifter som har mer karaktär av problemlösning och ha olika inslag av jämförelser. T.ex. en geografiuppgift. Tidigare har vi kanske bett eleverna skriva om ett land, istället bör vi ge dem uppgiften att jämföra två länder. E- nivå handlar om att visa på grundläggande faktakunskaper och att kunna göra någon koppling mellan dessa. För C- nivå ska eleverna kunna redovisa en djupare förståelse genom att använda sina kunskaper för att kunna jämföra och föra ett resonemang ”å ena sidan och andra sidan” och göra sig tankar om t.ex. förändring. För A-nivå krävs ett resonemang som är analytiskt. T.ex. A leder till B som leder till C, men också tillbaka till A om vissa förutsättningar uppstår. Eleven ska t.ex. i ämnet historia kunna göra sig föreställningar om alternativa utvecklingslinjer, alltså tänka ”utanför” det aktuella skeendet, samt göra sig föreställningar om framtiden.

Stöd och anpassningar

Enligt skollagen ska alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå̊ längre i sin kunskapsutveckling. Att ge elever möjlighet att utvecklas i enlighet med sina förutsättningar ingår i den pedagogiska yrkesutövningen. Vid utvecklingssamtalet och upprättande av IUP dokumenteras överenskommelser. En handlingsplan med dokumenterade anpassningar upprättas om eleven riskerar att inte nå godkänt (E). Utöver det finns särskilt stöd med åtgärdsprogram som beslutas av rektor.

Enligt läroplanen ska utvärderingarna av elevernas kunskaper vara allsidiga. Det innebär att man som lärare behöver ge elever flera möjligheter att visa sina kunskaper på olika sätt. När läraren analyserar elevernas kunskaper måste hen använda sig av olika underlag som tillsammans ger en bred och nyanserad bild av elevernas kunskaper. Det är därför inte tillräckligt att endast använda sig av skriftliga bedömningsformer.

Anna Ljungkvist