Digitala verktyg

För ungefär sex år sen lanserades sajten code.org, som ett tecken på en i (väst-)världen växande syn på ett behov av ökade kunskaper och färdigheter inom det digitala området. Behovet uppstod ur tanken att framtiden kommer att kräva s.k. 21st century skills, där bland annat digital kompetens ingår. En ytterligare tanke var att våra barn inte kommer att utföra samma arbete framöver som vi gör nu, och vi måste förbereda dem på det.

Lika viktig, om inte mer, var demokratifrågan. Vi omges alltmer av digitala ytor och programmeringskod finns snart sagt i varje föremål. Den som inte alls förstår hur detta är uppbyggt, och inte har åtminstone en grundläggande förståelse för hur en själv kan påverka det, är ett lätt byte för mindre välvilliga krafter.


KONKRETISERINGAR I LÄROPLANEN

Sveriges regering och Skolverket tog fasta på detta och Lgr11 har numera konkreta inslag av digitalisering, såsom källkritik på internet, redovisning av kunskaper via digitala redskap och programmering. Ett annat syfte för digitaliseringen av skolan är också att effektivisera en del arbetsområden, t.ex. digital elevadministration i SchoolSoft eller lektionsupplägg i Google Classroom. Samtidigt förtydligade Skolverket också att processen inte är klar i och med nya skrivningar – vi måste samtidigt (åtminstone delvis) förändra våra arbetssätt för att ta in och använda de digitala redskapen. ”Digitaliseringen är inte genomförd [bara för att] lärare och elever har fått sina datorer och nätverket fungerar”, som det står en fortbildningsmodul för styrelse och skolledning.

FÖRÄNDRA OCH VÄRNA

En del av oss är oroliga för denna förändring, andra välkomnar den. Några befarar att skärmar kommer att ta över undervisningen och att mötet mellan lärare och elever skjuts åt sidan. Andra känner att det är dags att vi tar tag i området. Det är lätt att säga att barn och unga redan tillbringar för mycket tid framför skärmar av olika slag, eller att de redan kan så mycket. Men de är främst konsumenter (sociala medier undantaget)! Vi behöver hjälpa dem att också bli producenter och kritiska användare av såväl programvara som internet.

Waldorfpedagogik i sig utesluter inte digitala redskap, men vi behöver anstränga oss för att göra det digitala arbetet till en naturlig, kreativ och genomtänkt del av undervisningen, utan att den tar över eller tar bort det vi värnar om. Det kan dock upplevas som extra svårt för oss, eftersom det trots allt finns ett visst motstånd mot ny teknologi (det ska vi inte sticka under stol med!). Men vi har samtidigt en fördel: Eftersom vi står för en alternativ och genomtänkt pedagogik är vi vana vid att vrida och vända på myndighetstexter och där hitta vägar att behålla vår särprägel!

FÖRSLAG ATT BÖRJA MED

För den som tycker att det är svårt att komma igång, eller vill ha konkreta uppslag att ta in i sin undervisningen, eller idéer att bygga vidare på, så finns här några förslag att fundera över och inspireras av:

  • Filma och redigera digitalt, t.ex. på iPad (iMovie fungerar utmärkt). Inled med analog eller digital manusskrivning på svensklektionerna.

  • Skriva och filma ett nyhetsprogram på SO-lektionerna eller under en geografiperiod, t.ex. om Amerika i åk 8.

  • Fotografera och redigera bilder, t.ex. på iPad. Fungerar i många årskurser och perioder, bland annat under botaniken i åk 6 eller Bondens år i åk 3.

  • Gör en loggbok (bild och text) på Wordpress i samband med husbygget i åk 3.

  • Använd Google Earth i samband med geografiperioden i åk 7, ”res” från din lokala skola till en utvald plats i Afrika.

  • Kollaborativt skrivande och processkrivning via lärplattform (t.ex. Google Classroom) i samband med arbetarlitteraturperioden i åk 8. Fungerar bra även på löptimmar i svenska. 

Johan Almsén